USA-bloggen

Ja, jag kan säga att jag verkligen blev riktigt skrämd. Jag, Connie, Ashley och Michael var hemma själva under nyårsafton. Vi var till en park bara drygt 200 meter från vårat hus. Det som hände då var att när vi var på väg hem så möter vi en bil, som till vår förskräckelse saktar in när den kommer jämsides med oss. Men sedan åker den vidare, vi alla kollade skrämt på varandra, när Ashley vänder sig om och sedan utbrister: den vänder om! Vi alla vänder blixtsnabbt på våra huvuden och när vi ser att det hon sagt stämmer springer vi snabbare än någonsin den sista biten fram till vårat hus. Jag drar panikartat fram nyckeln in och sätter i den i låset, men hur jag än vrider och vänder så öppnas den inte, och dom andra skriker på mig att skynda mig (nu kan jag förstå varför alla människor aldrig kan få igång bilar, öppna låsta dörrar, eller något sånt på film, för det stämmer faktiskt att det aldrig går haha) iaf så växer paniken mer och mer tills jag äntligen får upp dörren och nästan kastar mig in. Dom andra följer mig och Ashley drar igen och låser dörren efter oss, jag går snabbt fram till dörren och tittar ut genom tiiihålet och konstaterar skrämt att bilen stannat precis utanför vårat hus. Stackars Michael blev så skrämd att han genast plockade upp ett baseballträ. Någon halvminut senare kunde vi till vår lättnad se att bilen åkte vidare något hus och plockade upp en av tjejerna som bor där. Tänk vad rädd man kan bli! Resten av kvällen var vi alla så himla rädda kan jag säga, speciellt när vi gång på gång tyckte att vi hörde något utanför huset eller att någon knackade på dörren. Annars så välkomnade vi det nya året, som jag har en känsla av att det kommer blir super!